De senaste åren har man på alla sätt sjungit individens lov. Allt är upp till DIG! Det är bara DU som kan greja till Ditt liv, bli för guds skull inte beroende av någon medmänniska, se bara till att tillfredsställa DIG SJÄLV..  så uppfattar i alla fall jag många budskap, inte minst via litteratur och media.

"Satsa på Dig själv!" var väl borgerlighetens krigsrop, då när vi började styras in på egoismens och självförverkligandets stigar i Sverige under 90-talet.

Enligt diverse profeters budskap är det bara att varje kväll ställa sig och glo rakt in i spegeln och som ett mantra upprepa . "Du ÄR vacker, Du duger, Du ÄR duktig.... bla bla bla  etc etc..." Sen följer som ett brev på posten enorma framgånger i såväl arbetsliv som privatliv! Pyttsan! (Jag själv blir inte snyggare hur länge jag än stirrar på spegelbilden!)

Har profetmakarna glömt att vi människor i grund och botten är flockvarelser som fungerar bäst om vi får gensvar av andra? Ingen föds väl till eremit, även om man många gånger kan önska sig dit, när man betraktar vårt galna samhälle så där litet utifrån. Människan har (i alla fall de flesta av oss) begåvats med känslor som empati och hjälpsamhet. Även om många  idag verkar göra sitt yttersta för att arbeta bort sådant onödigt tjafs.

"Den enda Du kan ändra på är Dig själv!" och "Du kan väl inte ta ansvar för hans/hennes problem/livssituation etc" är ytterligare gångbara slagord som ska få oss att skita i våra medmänniskor. Inte minst alla hjärnskrynklare och andra relationsexperter verkar tro på det här. När ibland det enda som behövs är ett vänligt ord, litet omtanke, kanske handfast hjälp från någon annan. Det kan vara en enda liten positiv gest som förändrar tillvaron för någon Du känner. Är Du beredd att ge det eller är Du för upptagen med att förverkliga Dig själv?

 

Syster PiLi

3 oktober 2008 00:48

Halloj igen!
Nu e du allt på "hugget" o de e bra d...:)
De e jag oxå, men samtidigt förbannat trött på att bara ge o ge, samtidigt som jag fortfarande tror på mänskligheten och vi kan aldrig förändra en annan människa. Sorry big sis För 27 år sedan köpte jag ett vykort där det stod: "Felet med världen är, att de dumma är så tvärsäkra på allting och de kloka så fulla av tvivel"
Kan dessa rader månne gälla fortfarande..? Jag tycker det iallafall... Förresten, jag har både blivit hundmormor och börjat blogga, så VÄLKOMMEN att titta in! Kram o godnatt...fortsättning följer!

http://lgeh.blogspot.com

 

ylle

3 oktober 2008 07:16

Hej Pili, tack för alla kommentarer och all Din uppmuntran! Kan tyvärr inte lämna kommentar på Din blogg, den vill inte kännas vid min identitet (!) men vilken fin blogg Du har och vilka fina bilder!!! kram Ylle

 

Gitte

3 oktober 2008 11:05

He he nu tycker jag nog du tolkar självhjälsplitteraturen lite väl hård men skoj att läsa är det. Tanken är nog att om man inte gillar sig själv är det rätt svårt att gilla andra. Om man kan bli kompis och ha tålamod med sig själv så kan man tåla andra lite bättre. Grundtanken är nog snarast Älska din nästa såsom dig själv.
Sluta glo i spegeln, det är bara du som ser att du ändrats från en topp pingla till trevlig tant. Alla andra ser dig för den du är nu och här och du är toppen! Stor kram

 

ylle

3 oktober 2008 11:26

Hej Pila, ja bättre attackera än att bli angripen.. he he Om man retar sig på nåt så lever man i alla fall, är min devis. Gitte, jag tittar mig ju nästan aldrig i spegeln, så det är nog därför jag ogillar de hurtiga uppmaningarna från självhjälpsböckerna! Men Du har helt rätt, visst måste man gilla sig själv för att kunna gilla andra! Då bör man undvika spegeln!! (om man är lika gammal som jag)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...