Väl hemkommen kastade jag av mig finkläderna och hoppade i mina stalldito. Mina fötter gled liksom av sig själva in i favoritbootsen, och jag var redo för en uppfriskande promenad upp till fornborgen. Lille hund var givetvis med på noterna. Det är han ALLTID!

Stan kanske är kul för somliga, men  JAG TRIVS BÄST I ÖPPNA LANDSKAP....

 

PiLi, systra di

9 december 2008 17:56

Haha! Jag förstod det.. UllaBella på NK... I julvimlet.. det går ju bara inte!!
Som sagt, öppna landskap, hästskit och ett par väl ingångna Mountain Horse, vad vore livet utan detta för dig och många av oss andra! Meeen, du fick ju andas "frisk" stadsluft ifrån Hufudstaden en stund och luncha med Gitte..det är inte alla förunnat!
Blev det nåt med hem, eller sålde du presentkortet på "Plattan"..??!
Kram på dig syrran!

 

ylle

10 december 2008 05:52

Vi åt upp presentkortet. Ja, inte bokstavligt då. Men pröjsade lunchen för det. Det som blev över täckte parkeringen. Köpte inte en pryl.

 

Ann-Louise

10 december 2008 08:12

Visst är det underbart att komma hem och få ta av sig de stela, obekväma "gå bort kläderna" och hoppa i sina nästan fastvuxna vanliga kläder =D. Man känner sig avslappnad, bekväm och sig själv.

http://hastochhund.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...