Qatay: "Can I call my MAMA?"

foto: Emily Lappin

Det har väl inte undgått er hästintresserade att det pågår ett VM, borta i Kentucky, USA?

Igår avgjordes Grand Prix Special. Att se vinnande Totilas var ju som vanligt en höjdarupplevelse. Den hästen ser inte verklig ut! Har han några leder i kroppen? Vilka lyft, vilken luft, spänst, takt, precision, utstrålning!!!  Såg ni piaffen - med lyft och på stället!!!  Det enda man kan påpeka är skritten, som i mitt tycke inte är så perfekt, spänd, kort och fladdrig med huvudet. Ryttaren Edward Gal sitter helt stilla, han ser inte ut att göra ett endaste dugg, till skillnad mot vissa andra som ser ut som om de sitter på en gunghäst de ska gunga igång...

Tre ekipage föll mig riktigt i smaken, tvåan Mistral var också riktigt, riktigt bra. PRE:n Fuego är fantastisk, speciellt då passage och piaff är ju kanon, men han är något för eldig och om ryttaren kunde lugna ner tempot litet grand skulle det bli perfekt!

Det mesta sänds i Eurosport, i helgen visar dock SVT några inslag. BU för svensk teve! Varför bojkottar ni ridsporten? Tänk om det vore fotboll......?

KOLLA denna fantastiska människa!  Snacka om hästkänsla och samarbete!  snodde klippet från Ann-Britt (Gustavsborgs PRE) och TACK Ann-Britt för Ditt tålamod, NU fick jag till det - äntligen!

`packapojkarna tränar matte i sin nya fina fålla... 

Denna makalösa bild har tagits av min syster Pili. Tack för lånet!

Och här är hon i egen hög person, sittandes på älsklingen Mori, islandshäst. Fint va?

Igår fick pojkarna två bollar i glada färger..

            "Vad är det meningen att vi ska göra med dom där, matte?"

Meningen är att de ska träna inför nästa vårs alpacka-liga!   

Den som visade något intresse för bollen var Qatay.... (kolla My´s min...)

  Han dribblade igång med stor finess!  De båda andra sprang förvirrat omkring där bakom...

Efter ett tag kikade My litet på bollen, men beslöt att skjuta upp träningen till en annan dag...

                               OK killar, vi försöker i morgon igen! 

Liten men naggande god...

Qatay - minst av de tre men tuffast. Kommer alltid fram för att kolla om man har nåt godis med sig. Är rätt fräck mot de andra, vill alltid visa att han KAN bestämma vilken skål han vill äta ur...  men rätt rar ändå. Han är den alpacka som matte måste tillrättavisa ibland.

Störst och vackrast...

Tamya - den skyggaste men mest iögonfallande i färgerna. Hans redan STORA ögon blir ännu större genom den svarta "kajalranden" runt ögonen. Han längtade hem till sin kompis i början och höll sig litet bakom de andra, men nu kommer han också fram och hälsar. En älsklig själ, och stor om jag jämför med dem jag hittills sett.

My - a very special one...

My (Milky Way) - ställer upp som fotomodell när som helst. Oftast med blicken på matte, kommer när man säger hans namn. En hyvens kille som gör mattehjärtat extra varmt.... med kärlek i sin blick!

Vi är väl inte busiga, matte???