Jag fick ett mailsvar från uppfödare Sarah kring det här med alpackans färger. Det var så intressant och upplysande så jag publicerar här texten i sin helhet: (TACK Sarah!!!)

Såg frågan om färger. Så här är det: Alpackan finns i 22 olika grundfärger och över 200, bortåt 250, olika nyanser. Från vitaste vitt till svartaste svart. Den vanligaste färgen är fawn och den har ett mycket brett spektra, från light fawn (som beige kan man säga) till dark fawn (nästan brun). Övergångarna mellan färgerna kan ibland vara så på nyansen att en utarbetade särskild färgkarta behövs för att fastställa färgen. Och ibland kan en alpacka som ser brun ut vara svart egentligen. Solen bleker och färgen kan vara en helt annan när man delar på ullen.

Vi uppfödare strävar efter alpackor som är solida i färgen, dvs enfärgade. Skälet är att vid en industriell hantering av ullen är det viktigt att färgen är enhetlig. Inom industrin är den vita ullen mest efterfrågad, eftersom den går att färga och ofta är den vita ullen mer finfibrig. Mörkare alpackor har ofta ett högre microntal.

Men även om uppfödarna tycker om solida djur, så är det ofta de flerfärgade som besökare fastnar för. Kanske för att deras strumpor, bläsar, fläckar, prickar och färginblandningar ger en stark karaktär och skiljer ut dem ur flocken. Som hobbydjur går de flerfärgade först, men som avelsdjur diskvalificeras hingstarna av de allra flesta uppfödarna. Många väljer också bort flerfärgade ston ur sina avelsprogram för att säkra en avkomma som är solid i färgen. Undantag är de gråa alpackorna eftersom deras färg är en blandning av svart, brunt och vitt. Men de anses ändå som solida eftersom de flesta gråa har tecken i dessa färger. Att avla fram alpackor som är solit gråa, finfibriga och dessutom ger avkomma som är solid i färgen är en konst. Den grå färgen är dessutom den mest ovanliga.

Flerfärgade alpackor kan vara magnifika och ha en fantastisk ull. En del, som tex Qatay, har tecken som inte stör vid klippningen och är hur fina ullproducenter som helst. På utställningar har de en egen klass.

 

kicki

22 november 2010 10:21

intressant! lika trassligt, nej ännu mer, än på islandshäst hihi. isisar behöver ju inte bedömas på kavliteten av lurvet =)

http://kaa.bloggplatsen.se

 

rackemarie

22 november 2010 10:31

Kommer du att ställa ut dina prinsar?

http://rackemarie.bloggagratis.se

Alpackaprinsarnas blogg

22 november 2010 15:50

Har ingen aning ännu!

 

Ann

22 november 2010 11:31

Intressant!
Så många färger... :)

http://annrosdahl.bloggplatsen.se

 

Mita

22 november 2010 19:14

Tycker nog att den mörkbruna är finast!

http://rocotopeppers.blogspot.com

 

Kim

22 november 2010 20:19

Alpackaprinsarnas värld...intressant!
Vår värld är full av små nya världar man plötsligt ramlar in i ;-)))

http://varmt.bloggplatsen.se

 

Viveca

23 november 2010 09:27

Intressant:) Mycket att hålla reda på. Själv gillar jag nog bäst utseendet på dem med en massa olika tecken, men så är jag ingen ullproducent heller. Kan tänka mig att det är mysigt att stoppa händerna i deras päls och värma dem en stund, om man får lov vill säga;)

http://perasperaadastra.bloggplatsen.se

 

Karin A

25 november 2010 18:35

Det var verkligen ett utförligt svar, en hel vetenskap med färgerna!

Alpackaprinsarnas blogg

25 november 2010 18:41

Yeah, Sarah hon kan!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?  När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafol...