My agerade också provdocka för nya grimmorna igår. 

Kickis förslag om kornblå på Tamya vore nog väldigt snyggt!!!

Eftersom det finns väldigt litet utrustning man kan skaffa till alpackorna, snyft, jag som är en notorisk hästgrejsinhandlare! - så får man väl frossa i grimmor?

Här visar Qatay den senaste skrämselrosa grimman, kanske nåt för honom att ha på sig vid framtida alpackashower då han visar sina konster??

Det här hände för ett antal år sedan... preskriberat nu!

Det hade kommit en film som skulle vara väldigt kul, "Stuart Little" hette den och handlade om en mus. Eftersom vi är rätt barnsliga till sinnet så beslutade vi oss för att gå och se den. Den visades på en gammaldags filmsalong på orten, där en entusiastisk grupp filmälskare körde mellan varven.

Sagt och gjort. Vi travade gladeligen iväg. Det här var en kvällföreställning, så vi förvånades något över alla de korta människor som yrde runt ute i vestibulen. Fick de verkligen vara uppe så här dags? Måste erkänna att jag totalt tappat greppet om barns nutida läggtider!

"Ska ni ha lyxstolar eller vanligt?" frågade biljettförsäljaren. Eftersom vi inte går på bio så värst ofta, så satsade vi naturligtvis på de lyxiga. De kostade tio kronor extra. Hela salen bestod av rader av gammaldags gympabänkar, ni vet, de där låga, nötta, med inristade namn och en kvardröjande stank av gamla svettiga gymnastikskor...  Mitt i salongen stod fem KÖKSSTOLAR med ryggstöd, det var våra lyxstolar!

Behöver jag säga att hela föreställningen blev något svår att koncentrera sig på, eftersom sockerhöga barn sprang runt och lekte och skrek mest hela tiden? Den lilla musen på filmduken hade rätt svårt att göra sig hörd. Efteråt tumlade vi ut, ömma i rumporna efter de hårda stolarna, och lovade varandra att ALDRIG gå till den här biografen någon mer gång. Och det har vi hållit...

Vintern fortskrider och alpackaprinsarna fortsätter att föredra stallvistelse. Visst går de ut, framför allt kommer de glatt och möter mig när jag kommer ner, men sen föredrar de allt att snuffla runt i sänghalmen!

Hut går hem, jag hånade glatt Fredrik när han suckade över att deras alpackor använde stallet som toa, och skröt över mina DUKTIGA. Vad tror ni hände sen? Jo, någon av mina pojkar har börjat toaletta INNE. Där fick jag! Starkt misstänkt är My, för Tamya och Qatay ser jag hela tiden när de marscherar ut till toan, men My..  aja baja!

-att när det är så här många minusgrader vädra sängkläderna!  För vem vill ha såna här som sängkamrater????

Bara jag tänker på ordet "kvalster" så börjar det klia överallt. Och - vi lär ha miljontals i våra sovrum.....     uuuhhhhhhh....

Jag kan inte låta bli att se alla olika mönster i vardagliga företeelser.. här blicken ut genom våra takfönster..

Åt skogssidan

Ner mot dalen

För den som söker kontakt med mig via FB så kan jag härmed förklara att jag dissar fenomenet helt och fullt. Gick med i en svag stund för några år sedan, men ganska snart kom jag på att jag ogillade det.

Så vill Du ha kontakt med mig, maila, ring eller gå via bloggen här! Basta!

NU har Tamya och jag äntligen fått den där "speciella kontakten". Han STIRRAR inte längre storögt på mig, utan tittar med intresserad blick, deltar i våra lekar och det känns jätte-jättebra!

Om Du tittar på bilden ovan från igår och jämför med en äldre bild, så ser Du säkert skillnaden!