Så mycket snurrar runt i huvudet på mig, nuförtiden när allt egentligen har lugnat ner sig så till den grad. Kanske är det just då man får tiden att tänka?

 När det gamla året lider mot sitt slut kan man ju alltid hoppas på det nya, även om Mayafolket spådde att jorden kommer att gå under den 20 december 2012.

"Jag har inte tid" verkar vara lösenordet för de flesta. Men vad är viktigt i livet? Man predikar om Mindfulness och Leva i Nuet men springer runt som skållade råttor. Man träffar en gammal bekant, "vi måste ses" - "nån gång..." men den gången inträffar oftast inte. Ingen har tid. Tar sig tid. Det verkar som om många måste genomgå en större omvälvande händelse, typ cancerdiagnos eller att knappt ha undgått en svår olycka, innan de kan sakta ner tempot?

För mig rinner dagarna undan i ett oändligt pärlband. Ibland är det svårt att skilja den ena från den andra. Men ingen dag är ändå den andra lik, och alla är de lika mycket värda. Jag har tid, och ändå hinner jag inte allt jag vill. Tröttheten sätter in, och kroppen vill inte alltid vara med på alla upptåg. Att acceptera de stora förändringarna i livet är en svår konst. Hitta nya värden. Uppskatta de små, förut så självklara detaljerna, skiftningarna i det gröna som omger oss, den klara luften, den förtrollande dimman. Återknyta bekantskapen med gamla vänner. Omvärdera begreppet tid.

Universum sägs expandera i en allt ökande hastighet. Men var ligger mitten? Om något expanderar, så måste det ju finnas en mitt att utgå ifrån, annars borde man säga att universum flyttar sig alt skenar åt något håll? Solen håller på att slockna, och en asteroid kan när som helst träffa jorden så att allt bara säger POFF och så är det slut. Om vi människor inte lyckas förinta världen (men gudarna skall veta att vi försöker!) så kan en liten skiftning i universum göra det i ett huj. Och min egen betydelse är förstås lika viktig som ett sandkorn i öknen..

Ibland är världen förunderligt vacker, här alldeles utanför huset där jag bor. Det enda jag kan är att njuta. Man vet ju inte hur länge man har sig.

 

Birgitta

31 december 2011 17:36

Dina kloka ord berör ska du veta..ska ta dom till mig.
Ha ett gott slut på året och ett jätte Gott Nytt 2012.
Kram Birgitta

http://www.lundin.dinstudio.se

 

kicki

1 januari 2012 16:48

sådana tankar får jag hålla mig ifrån...annars blir jag allvarligt tokig...
icke desto mindre är det du skriver sant.
kram

http://kaa.bloggplatsen.se

Alpackaprinsarnas blogg

2 januari 2012 15:40

Hur gör du? Kan behöva ett gott råd...

 

Ann-Britt

1 januari 2012 20:03

Ja, du har så rätt. Vart tar livet och tiden vägen.
Ha ett gott 2012!

http://www.gustavsborgpre.bloggplatsen.se

Alpackaprinsarnas blogg

2 januari 2012 15:41

Detsamma till dig!!!!!!!

 

Kim

4 januari 2012 16:03

Uppskattar att läsa om dina funderingar.
Känner igen mig :)

Jag lärde mig eller förstod eller så trillade polletten äntligen ner ;)) för några år sen.
Och nu njuter jag av min vardag och livet känns så mycket bättre.
Det tog en hel del grubblerier, rotande och bökande i mitt själsliga då och nu.
Jag fick hjälpen på en distanskurs hos Gitte Laserow hon är en fantastisk coach/medmänniska som fick mej att söka mina egna svar och bli klokare :)

kram

http://varmt.bloggplatsen.se

Alpackaprinsarnas blogg

4 januari 2012 17:37

Tack för det, och härligt att du hittade några svar!!!!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började kännas väldigt inaktuellt att kalla sig "ponnyflickornas blogg", så nu har vi bytt adress till http://Alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se   Nytt år och nya tag, välkomna till nya bloggadressen! ...

I stormen Elin ramlade en björk ner över vår elledning. Turligt nog blev vi inte utan ström, men ledningen hängde nära marken och elstolpen lutade betänkligt, staget hade dragits upp ur marken.       Jag felanmälde på em och nästa morgon sto...

När helgångesten släppt är det lättare att andas, inte minst med de ljusare tiderna i sikte... Theo önskar My Gott Nytt!    ...

Det blev inget gott slut igår. Några galningar i närheten smällde av ett hundratals bomber före och efter midnatt... Det var en klar och kall natt och därför hördes alla ljud otroligt väl. Jag vakade stundtals nere hos alpackaprinsarna, men som tur v...

Så här i slutet av året brukar det vara dags att summera året som gått, samt specificera sina mer eller mindre realistiska löften inför det nya, fräscha året som väntar.   Hur kan jag förbättra mig som människa - medmänniska? Det finns alltid myc...