Inlägg publicerade under kategorin pudelpojken Sammie

Av Alpackaprinsarnas blogg - 3 januari 2011 16:22

Sammie finns förutom i våra hjärtan och på tusentals foton även i form av en bronsskulptur. Min goda vän konstnären Hermine Keller har skapat den.


  

Hon har fångat honom på pricken!

 

  

Av Alpackaprinsarnas blogg - 15 december 2010 15:34

 

 

 Den här vackra dikten fick jag av Sarah:

 

They say memories are golden
and maybe that is true

I never wanted memories,
I only wanted you!

 

 A million times I missed you,
a million times I cried

if love alone could save you
you never would have died

  

In life I loved you dearly,
in death I love you still

and in my heart you hold a place
no one could ever fill 

  

If tears could build a stairway
and heartache make a lane,
I'd walk the path to heaven
and bring you back again.

 

 

  





Av Alpackaprinsarnas blogg - 2 december 2010 09:30

  

Thank you for the days,
Those endless days, those sacred days you gave me.
I´m thinking of the days,
I won´t forget a single day, believe me.


I bless the light,
I bless the light that shines on you believe me.
And though you´re gone,
You´re with me every single day, believe me.
 


(Elvis Costello, "Days")

Av Alpackaprinsarnas blogg - 3 november 2010 08:41

Det är idag exakt två månader sedan Du lämnade oss, somnade in, dog... det finns inga förmildrande ord för en sorg.


Jag hör Dina försiktiga små krafsanden på ytterdörren, som när Du varit ute och gjort Dina toalettbestyr och ville in... och trots att jag VET att det är förgäves så går jag och öppnar dörren!


Jag saknar Dig så att det gör ont, Din mjuka päls, Dina kloka ögon, Din lilla varma kropp i min säng, jag saknar Dina buslekar och Din glädje när jag kom hem eller när vi skulle gå ut...


   

Den här bilden av Sammie tog jag för exakt ett år sedan,



  

De klara vackra höstdagarna förvandlas när dimmans fuktiga fingrar rullar in över dalen..


Av Alpackaprinsarnas blogg - 12 oktober 2010 07:44

  


Långsamt, långsamt börjar den dagliga gråten stillna och gå över till den där känslan av tacksamhet över att få ha haft Dig i mitt liv.... Men när jag läste inlägget som ligger till höger, "för ett år sedan" som heter "Jag ska bära Dig till världens ände", då började förstås tårarna att forsa igen...


Att Du var så dålig men kom igen och gav oss nästan ett år till, DET är väl ett mirakel om något!  Men - Du fattas oss! HÖR DU DET!



Av Alpackaprinsarnas blogg - 24 september 2010 08:54

Jag läser mina inlägg från ett år tillbaka och inser att det var då det hela började med Sammies elände. Han var konstig, förvirrad och vägrade gå. Många klinikbesök senare var diagnosen fortfarande okänd, men vi ställde en egen, nämligen att han drabbats av en stroke.


Och nu i sista vändan på Albano fick jag information om att Cushings inte så sällan ger en stroke initialt. Nå, med kärleksfull vård och mycket vila så kom han ju igen och vi fick ett års respit innan vi nått vägs ände.


Vi saknar Dig, Lille hund!

  

Av Alpackaprinsarnas blogg - 7 september 2010 12:27

  

Så många underbara dagar, veckor, månader och år som vi haft tillsammans med denna fantastiska hundpojke!  Då kan man inte känna annat än tacksamhet, blandat med oändlig saknad förstås!

Av Alpackaprinsarnas blogg - 6 september 2010 18:58

Alla reagerar nog olika på sorger som drabbar dem, en del går in i mörkret och drar täcket över sig, andra skriker ut sin sorg på gator och torg - eller på bloggen....  jag tillhör definitivt den senare kategorin.


Och "störningsmoment" - alltså mail, telefonsamtal, besök, allt uppskattas å det varmaste. Ni ska veta att varenda liten kommentar på bloggen som andas  medkänsla värmer i hjärtat...


Och vår sorg efter Sammie har gått in i fasen "goda minnen" istället för ren förtvivlan. Vi är så glada över att få ha haft denna lilla fantastiska varelse i vårt liv i över tio år, skulle aldrig ha velat vara utan honom.

  


Min vissna rosenknopp har plötsligt rest sig, av någon makalös kraft.. kanske är DET ett tecken? "Var inte ledsna, gläds åt allt vi hade tillsammans..." kanske är det Lille Hund som sänder sitt budskap?

  

Jag tror fullt och fast att vi inte känner till ens en bråkdel av de krafter som finns i universum och vad som påverkar oss....

 Tack! Alla ni som ringt och mailat och kommenterat på bloggen  - ni är fantastiska och hjälper verkligen till att läka den svåra sorgen.... och vännen A som kom med hemgjord saft och kaka, och snälla grannarna som bjöd in till ost och vin och prat....


Så - varsågod och stör - det uppskattas!!!!!!!

Presentation

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2012
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards